18 maj 2011

Dag 3 – Min bästavän

Min bästa vän (och pojkvän.) Såå, svaret på detta är också Fredrik.
Jag har haft många bästa vänner i tiden, några slutade umgås med mej och någon har sårat mej rejält. Kan man verkligen kalla det en bästa vän? En bästa vän är väl någon man kan lita på, någon att tala med, utan att den springer till första bästa och berättar allting? Min älskling, Han lyssnar alltid, han har inte sårat mej som någon annan har gjort. Han finns alltid där för mej, när jag än skulle behöva det. Det kan jag kalla en vän, och inte någon som lämnar en ensam då det blir jobbigare.
Stå upp för vad ni tycker ja, men ni skall inte göra det sämre för någon annan genom att lämna den själv! Man skall vara glad för det man har, om man bara vill ha mera och mera kommer man att förlora och glömma bort det gamla.
Gamla minnen och tankar kommer upp, man kan fråga sig, ”Varför gjorde ni så?” vad gjorde jag till er egentligen för att det skulle bli så som det blev? 
Och det finns en sorts vän som jag stör mej jätte mycket på, jag har varit med om det också. Det är den som låssas att bry sig, som bara låssas att lyssna då man har något att berätta, men sedan 5 minuter efter inte ens kommer ihåg vad man sagt till dem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar